2014-08-25

Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess.

Nu finns artikeln om förändringsagenter publicerad elektroniskt!


Artikeln syftar till att beskriva implementeringsprocessen av förändringsagenter i kommuner och skolorganisationer samt att relatera det till förändringsagenternas funktioner och roller. Undersökningen bedrevs som ett aktionsforskningsprojekt mellan tre kommuner. 17 skolor deltog med totalt 36 förändringsagenter. Primära data utgjordes av förändringsagenternas loggböcker och intervjuer med skolledare. Metodiskt användes en begreppsapparat hämtad från organisationsutveckling. Resultaten visar att en tydlig organisatorisk struktur liksom stark kommunikation främjar utvecklingen av förändringsagenternas arbete. En analys av förändringsagenternas rolltagande visar på fyra typer: biträdet, handledaren, projektledaren och organisationsutvecklaren. Vilket utrymme bland dessa ideala roller som förändringsagenterna intog varierade i förhållande till graden av strategiskt arbete i kommunen, liksom hur man förstod syftet med interna förändringsagenter.

2014-06-05

Göteborgsforskare i storsatsning på utbildningsforskning

Ett ögonblick Ulf Blossing, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, och en av de internationella forskare som deltar i en norsk storsatsning på utbildningsforskning där Forskningsrådet i Norge satsar 161 miljoner kronor.  

Vad är det du ska vara med och undersöka?
– Jag ska vara med och undersöka hur lärares interaktion med eleverna i klassrummet påverkar elevernas lärande samt hur det går till när lärare använder sig av forskningskunskap kring detta.

Varför har du blivit del av den norska forskningssatsningen?
– Jag har forskat på det man kallar för skolnivåns betydelse när lärare ska omsätta forskningskunskap i klassrummet. Rektors ledarskap och organiseringen av lärares arbete har visat sig ha stor betydelse för hur alla lärare på en skola långsiktigt utvecklar sina yrkesfärdigheter. Det är den kunskapen och erfarenheten av att bedriva sådan forskning som jag ska bidra med i projektet. Dessutom känner jag sedan tidigare till det norska skolsystemet då jag deltog i en utvärdering av det nationella skolutvecklingsprojektet Kunskapslyftet, från ord till handling.

Vad hoppas du på för slutsatser inom ett av delprojekten, det forskningsprojekt du deltar i – ”Classroom interaction for enhanced student learning (CIESL) – Implementing research based knowledge regarding teacher-student interaction”?
– Jag hoppas att vi ska få ytterligare kunskap om sambandet mellan skolnivån och lärares lärande och aktioner i klassrummet, och framför allt hur sådana förbättringsprocesser kan påbörjas och bli hållbara. Det kan bli viktig kunskap för skolor som behöver vända en negativ utveckling och skapa ett undersökande och utvecklande samarbete mellan lärarna.

Är det rimligt att tro att slutsatserna blir värda att använda även inom svensk skola?
– Ja, absolut! Visst finns det skillnader i kultur och skolsystem, liksom i den senaste tidens skolutveckling, men i det stora hela ingår Sverige och Norge i en skandinavisk kulturgemenskap med grundläggande värderingar om en likvärdig skola för alla.

2014-05-14

Ny bok: Resultatanalys i skolan


Jonas Österberg arbetar som utredare vid vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Han har tidigare varit undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Jag träffade honom första gången när vi arbetade tillsammans i slutet på 1990-talet i Skolverkets projekt Skola i utveckling. Det var ett omfattande uppföljningsprojekt av den förra läroplanen 1994.

I mina kontakter med skolhuvudmän möter jag ofta frågan om hur man ska förbättra resultatanalysen. Rektorer önskar föreläsningar och kurser i detta. Men det är inte lätt att på någon timme förmedla huvuddragen i en resultatanalys eller ens på en kurs ge deltagarna handfasta verktyg i detta arbete.

Jonas bok är ett insiktsfullt bidrag till denna kunskap. Klart och koncist redogör han ramarna för resultatanalys och pekar också på den lärande grundvalen i arbetet.

Kapitel 5 Resultatanalys i praktiken, är riktigt bra och spännande, och ett viktigt kapitel för rektorer och medarbetarna i förvaltningen. Här ges exempel från skolhuvudmän hur de har planerat och genomför arbetet i praktiken. Dessutom sammanfattar Jonas exemplen utifrån modellen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet som han redogjort för inledningsvis.

Jonas bok blir ett utmärkt inslag i rektorsprogram och kurser om systematiskt kvalitetsarbete, liksom i läsecirklar bland rektorer, skolchefer och utecklingsledare i kommuner och andra huvudmän.